Jag har, så länge jag kan minnas, haft en dragning till de hästar som inte följer det mönster som de flesta andra hästar passar in i, de s.k. problemhästarna. Jag är övertygad om att allt för många hästar går en förtidig grav tillmötes enbart på grund av att vi inte kan, eller vill tänka om och se en annan väg. Genom ökad kunskap och förståelse kan vi lättare se vägen framåt, en väg där vi jobbar tillsammans med hästen och där både relationen och den fysiska kapaciteten utvecklas på ett positivt och hållbart sätt.

Jag har under senare år kommit att intressera mig för psykisk ohälsa, och jobbar med att skapa en verksamhet där hästarna får vara en del av en läkande process hos personer med olika typer av psykisk ohälsa. Du kan läsa mer om detta under fliken meningsfull samvaro med hästar.